Stagerepshelg

Fullspäckad helg i ryggen nu då.
NU är man trött, både i rösten och i kroppen.
5 dagar kvar till preimär...och JÄKLAR vad pepp man är!

Känslan att stå där på scen och blicka ut över Bachohallen, med scenkläder. Överväldigande.
Nervositeten kommer krypande. Adrenalinet ökar.
Ja jäklar.
5 dagar kvar.


 
 
 
Härborfanvi(och jag)
 
 
Underbart väder ute helga helgen, har jag hört.
VI har ju hållt oss inne...men idag satt vi utomhus och käkade lunch.
SÅ himla härligt!
 
 
Imorgon, Måndag, då kommer lilla mamma och hjälper mig med det sista av scenkläderna.
Sen ska vi ta oss UT, jag och Källa. Mycket D-vitamin ska vi ha.

 
Mysigt avslut på helgen. Med en dotter som prompt ville somna vid mamma i soffan.
Hon fick det.
Min stora lilla kärlek <3
 
 
 
 
 

Onsdags och torsdagsrep

Onsdag- rep med några enskilda grupper bara, lite staging som skulle sättas.
Igår, alltså Onsdag, började det kännas ännu mer i kroppen. Nervositeten kom krypande, nu när man fått "testa" scenen.


Idag, Torsdag, rep med hela kören PÅ scenen och med mikrofoner och tjofräset.
Och det gick faktiskt BRA! Jag kunde faktiskt vara med och DANSA rätt hyffsat, vågar inte riktigt ta ut svängarna ordentligt med allt, men det mesta. Och det känns fantastiskt!
Även rösten var med på noterna idag.
 
 
Efter övningen så tog vi oss, som vanligt, till Donken.
Tradition och vi i Återsken har vårt "egna" långbord.
Kom hem strax innan 01:00 nu inatt.
Men herregud vad jag känner att jag har en fristad där, på scenen och bland mina vänner i Återsken. Jag blir så glad av att vara med där.
Lyckorus! Faktiskt.
They lift me up <3
 
 
 
 
Jag väljer nu att BARA skriva om det som gör mig glad.
Och presentera sånt som är ROLIGT i livet.
Allt det andra håller jag för mig själv.


Jag vet att livet är på rätt väg, den bjuder bara på lite fartgupp.

 



Återsken- Reportage i EnaHåbotidningen

Ett reportage i EnaHåbotidningen har kommit ut idag, med tre fina bilder.
Bland annat den här:
foto: Eija Salminen(EnaHåbotidningen)
 
Malin L, Malin F, Louise och jag bygger podier i Bachohallen.
Inte bara paljetter, glitter, lösögonfransar, dans och sång när det gäller Återsken. Vi gör ALLT (som jag sa tidigare). Det är nog det som gör att vi i Återsken har en sån otroligt bra gemenskap. Vi hjälps åt när det kommer till varenda liten grej, riktigt TEAMWORK! 

Här har ni HELA reportaget (för datamusen över det vita "tomma" fältet nedanför så ser ni länken):
http://www.direktpress.se/enahabo/Artiklar/I-Bahcohallen-byggs-det-for-show/
 
 
Tack Eija för det klockrena reportaget!


Återsken makes the stage

Så flyttade vi alltså äntligen in i Bachohallen igår.
Nu är det bannemej NÄRA!
Scenen skulle på plats så et bars podier, skruvades podieben, podier skulle skruvas ihop till en scen, saker skulle hämtas på andra ställen.
Men vi kom ganska långt sådär första kvällen.

Alla bilder här är lånade av Kårtny!

 
 

TVT operation- 4 veckor senare

Idag är det 4 veckor sedan min operation.
Nu får man börja "leva" om man vill, även om man inte ska ta ut sig förrän det gått 6 veckor.

Jag känner ju själv att det läkt bra och att det känns bra.

Så, idag vågade jag.
Skulle gå Bresserundan innan lunch hos syster.
Det slutade med att jag joggade, helt obehindrat, en bra bit.
Tog det i rätt lagom takt (för att vara jag) och det kändes så ENORMT glädjande att allt "höll".
Riktigt lyckorus kan jag lova!
 





 
Ikväll flyttar Återsken in i Bachohallen, det är dags att bygga upp den kungliga hallen ;)
NU är det PÅ RIKTIGT!
Mamma kom upp också och lämnade scenkläderna som hon sytt så jag får prova de ifall nånting måste touchas upp.

Jäklar vad nära det är nu!
GRYMT nära!
;)

Filmklipp- Återsken kör flashmob på Ica Maxi Enköping

Här kommer ett filmklipp från när vi körde vår flashmob på ICA MAXI Enköping.
Mitt bland frukt och grönt ;)
Mig ser ni efter ett tag vid citronerna, och sen längst ut i högra hörnet i slutet. ;)


Återsken kör Flashmob!

En MYCKET rolig PR dag bjöd vi i Återsken på idag!
Vi körde flashmobs!
Hamnade på Coop, på torget och på Ica Maxi.

Hur roligt som helst och adrenalinkicken höll i sig ända tills nu ikväll!

13 dagar kvar till premiär!
Yikes!


 
 
 
 
 
 
Direkt efter flashmoben, jag missade sista svängen, så drog jag till jobbet.
Första passet efter operationen.
Och det gick faktiskt rätt bra.
Ett dagpass imorgon, sen tre dagar ledigt igen.
Rätt skön start tycker jag.

På tisdag har det gått 4 veckor sedan operationen och om jag vill så får jag gå ut och jogga. Men tänker nog spara det till efter showen ;)
Ska bli tillräckligt spännande att få DANSA ORDENTLIGT.
Åååhh vad jag är förväntansfull nu!
 
:D
 

14 dagar

Idag är det 14 dagar kvar till PREMIÄREN av Kings And Queens!

 
Nerverna håller sig där de ska än så länge ;)

Igår hade vi klädrep och nu börjar det kännas att det närmar sig med stormsteg. Man fick en liten extra kick av att ha kläderna(det som är färdigsytt åtminstone;) ) på sig och få en helhetsbild av allt.

På Tisdag "flyttar vi in" i Bachohallen och det enorma schenbygget börjar.
Inte nog med det så ska ju alltså Bachohallen, som egentligen är en ishall, ska bli en konserthall. En kunglig upplevelse.
Och ni ska veta det att det är vi, medlemmarna i Återsken som bygger upp allt (med hjälp av de andra personerna som är inblandade, teknikerna).
Det ligger ett ENORMT arbete bakom den här showen.
Så, kommande vecka, scenbygge och iordningställande av allt.
Veckan efter det, sjukt mycket rep, PÅ Scenen och premiär på Fredagen ;)


This is going to be SO much fun!



For you rockers out there

Måste ju tipsa er rockers om Corrosive Sweden.
Deras nya EP, Scars Pt.2,  finns ute på Spotify och ITunes NU!
 
 
 
 
 
 
 
Slänger även in Källas favorit, Big Mouth(som även finns som musikvideo på YouTube), från Scars pt.1.


 
 
Och min favorit från samma album

 
 
 
 
Enjoy! ;)
 
 

Broken!

Hade en riktigt bra dag idag.
Kände mig verkligen sådär sprudlande glad, på hemmaplan. Så har jag inte känt på HUR länge som helst.
Här hemma alltså.

Så skulle jag hämta Källa på dagis och jag TAPPAR mobilen i trappen så den går sönder, eller, den föll ur fickan för jag hade inte stoppat ner den ordentligt.
Det var liksom bara för att det var en riktigt BRA dag som det gick åt pipan där.

Så jag har jagat lånemobil hela kvällen och lyckats få tag på en som jag får imorgon.
Och min åker in på lagning, förhoppningsvis är den lagad till showen.
Kom på nu att jag måste låna en riktig kamera också, till showen, lite backstage.

Har en lite tuffare period med Källa också.
Det är den där, som alla barn har, när mamma säger "nej" kommer krokodiltårarna.
GÄller ju bara att stå på sig som förälder då och inte ge sig.
Ett nej är ett nej.

Även om det är frustrerande ibland att bli osams med sitt barn.
Alla hamnar där. Eller hur?

 
 
 
Imorgon är det torsdag.
Då ska jag hämta skorna jag ska ha på showen, ta mig en lång skön promenad (oavsett väder) och sen är det Återsken, med klädrep, på kvällen.
Full fart framåt!

 
 
 
 
 

Lugnet efter stormen?

Nej, inget lugn ännu inte. ;)

Helgen var som sagt i Återskens tecken.
Nu är vi inne på slutspurten och, om jag inte räknar fel, så "flyttar vi in" i Bachohallen nästa vecka.
Mindre än tre veckor till premiär.
*pirrrrr*

 
 
Har lyckats komma underfund med hur man syr, det kanske inte blir i världsklass när det kommer till resultatet, men jag lyckas få ihop scenkläderna i alla fall.
Ska pysslas idag med det igen.
MÅSTE bli klar nu, nyss.
 


Och lära mig de koreografier som jag inte kan ordentligt.
Styra upp den här dagen känner jag...

de små tassande stegen

 
Källa är hos sin farmor tills imorgon.
Jag har övningshelg med Återsken, så hon fick åka dit.
Där trivs hon :)


Hon har sedan hon kom hit i Onsdags börjat komma in till mig på morgonen när hon vaknar.
Förut ställde hon sig i köket och ropade på mig.
Och
jag vaknar alltid till av hennes små tassande steg. Så tittar jag upp
och där möts jag av världens gladaste unge som vill krypa upp i min
säng.


Det är en helt UNDERBAR känsla!

Tough comeback

Torsdag.
Återskendags efter mina 2 veckors frånvaro.
Var SÅ skönt att vara tillbaka. Även om jag känner att jag halkat efter.
Det var däremot extremt jobbigt att inte få vara med och dansa. Det kliade i kroppen på mig, ville upp, dansa, öva, sjunga med de andra.
Så kom den där stressen och prestationsångesten.
"Hinner jag verkligen ikapp på de här 3 veckorna?"

I helgen har vi övning, både Lördag och Söndag.
Jag får inte dansa, men kommer däremot vara med att markera var jag ska stå..och kanske hänga med i lite armrörelser. Sjunga ska jag, fullt ut.
Rösten behöver inte vila, som tur är.
 
(här tänkte jag lägga upp en bild från dagens övning, men det går inte att ladda upp bilder just nu)



Imorgon ska det förhoppningsvis fixas med scenkläderna, det sista.
Så man blir klar nångång.
Fredagsmys all day long, verkar det som :)
 
 
 

En fröjd att nysa

Ja, den där lilla lilla grejen.
Att NYSA.
Fantastiskt.


På hemmaplan igen nu efter härliga dagar uppe i Hudiktrakten.
Trivs så bra där och har verkligen fått tid att läka ordentligt.

Hur går det då?
Jodå.
Idag har det gått 14 dagar och totalvilan är över.
Har de senaste dagarna tillåtit mig själv några promenader i lagom takt och jag har inte ont längre.
Ibland molar det lite, men det är ju knappt märkbart.
Börjar känna mig lite ivrig att ta mig ut och springa och dansa och se hur det funkar.
Men det är ju ytterligare 2 veckor kvar tills dess.
Längtar längtar!

Och dessutom det här med att leka och busa med Källa obehindrat.
Förstår ni vad UNDERBART att kunna göra det?!
Viktigast av allt ju!



 

Får INTE

Farligt är det nu när jag knappt har ont längre. Inte alls faktiskt.

Nu lurar ju kroppen en att det är fritt fram igen. Så man måste ju bromsa sig ordentligt nu.
Jag får fortfarande inte lyfta.
1 vecka kvar tills jag kan återgå till övningarna med Återsken, 3 veckor tills jag får dansa igen (med andra ord..veckan innan premiär).
Hjärnan går på högvarv nu, stressad. Kläderna är inte färdigsydda, någon koreografi som jag inte kan, något nummer jag måste avstå helt från då jag inswr att jag inte hinner lära mig bara genom att titta. Så bra dansare är jag inte ;)

Varför valde hjärnan att köra igång med det här grubblet nu för?
Kan ändå inte lösa någonting nu ändå.


Ta det lugnt, Eve. Stress påverkar läkningen...INTE bra!

bloglovin bloglovin
Min profilbild

Evelina

Antal besökare sedan 20 januari 2010:
RSS 2.0